Hoppa till innehåll

Disputation om förändringar i Rysslands militärstrategi

Försvarshögskolan
Utgivningsdatum 4.7.2019 10.33
Pressmeddelande

Överstelöjtnant (i avsked) Pentti Forsströms doktorsavhandling inom vetenskapsområdet strategi med titeln Venäjän sotilasstrategia muutoksessa–Tulkintoja Venäjän sotilasstrategian perusteiden kehityksestä Neuvostoliiton hajoamisen jälkeen, som handlar om förändringar i Rysslands militärstrategi, granskas vid Försvarshögskolan i Sandhamn, den 16 augusti kl. 12.00.

Doktorsavhandlingen undersöker hur förutsättningarna för Rysslands militära strategi har utvecklats efter Sovjetunionens fall. De förutsättningar som undersöks är krigets paradigm, militär avskräckning, användning av militär styrka samt dess utveckling fram till år 2016.

Opponent är biträdande professor, SVD Katri Pynnöniemi från Försvarshögskolan och Alexanderinstitutet. Som kustos fungerar professor Pekka Sivonen från Försvarshögskolan.

Enligt doktorsavhandlingen fastställs Rysslands militära strategi som en del av militärpolitiken, som verksamhet som bedrivs av Rysslands högsta militära ledning och påverkan som sker med hjälp av militär kraft och som riktas mot Rysslands militära faror och hot och vars målsättning är att upprätthålla Rysslands militära säkerhet. Militärstrategin är ett system för påverkan som bildas av försvarsmakten och genom dess användning och som riktas mot bedömda faror och hot mot Rysslands militära säkerhet. Avhandlingen undersöker krigets paradigm, dess förebyggande och förändringar i förutsättningarna för användandet av försvarsmakten. Vidare analyseras försvarsmaktens utveckling och förändringar i den militära kraften.

Förändringar i säkerhetsstrategin gav upphov till ett avskräckningssystem

En väsentlig förändring i det ryska krigets paradigm är att gränsen mellan krig och fred har suddats ut. Vid sidan av den vapentekniska utvecklingen gör förändringar i krigsväsendet det möjligt att snabbare och med högre överraskningsfaktor än tidigare använda militär kraft. Förändringen innebär att krigets så kallade hottid, både begreppsmässigt och i synnerhet i praktiken numera hör historien till. De slutsatser som dragits utgående från krigets paradigm har förverkligats i militär verksamhet.

Ryssland har utvecklat ett strategiskt avskräckningssystem, som å ena sidan strävar efter att skapa fördelaktiga omständigheter och å andra sidan på förhand försöker hantera hotfulla situationer eller situationer som hotar säkerheten. Avskräckningen har förändrats från att förlita sig på strategiska kärnvapen till ett övergripande verktyg inom Rysslands nationella säkerhetspolitik, där den militära kraften är ett element.

En förändring har skett i den ryska militärstrategin, där den militära kraftens avskräckningsfunktion utan dröjsmål kan övergå i föregripande användning av försvarsmakten, och som uttrycker övergången från indirekt påverkan till snabb och direkt påverkan.

Försvarsmaktens beredskap blev verklig genom ökad effektivitet

Förnyandet av försvarsmakten har riktats mot att få till stånd en kontinuerlig beredskap, vars kärna bestod av att stärka stridsberedskapen. En betydande förändring gällande försvarsmaktens prestationsförmåga och ledningen av beredskapen var att Ryssland övergick till ett regionalt system för påverkan - strategiska kraftgrupper. Trupperna som finns i militärdistriktet och är utrustade med vanliga vapen underställdes en operativstrategisk ledningsinstans.

De resurser som Ryssland har till sitt förfogande styr över den militära kraften. Den militära kraftens numerär, organisation eller vapenmängd är inte längre mått på prestationsförmågan. Grunden för prestationsförmågan består av att organisationen, beväpningen samt materielen och personalen är i balans i förhållande till varandra. Ryssland strävar efter att utveckla prestationsförmågor som på förhand kan påverka objekt för militär verksamhet, genom att störa, lamslå eller till och med förstöra dem, innan de blir ett militärt hot mot Rysslands militära säkerhet. Genom att förbättra vapnens och materielens tekniska egenskaper och höja personalens utbildningsnivå strävar man efter att upprätthålla den militära kraftens effektivitet, stärka organisationens funktionella ändamålsenlighet och synergiförutsättningar.

Närmare information

Överstelöjtnant (i avsked) Pentti Forsström (f. 1962) är en generalstabsofficer som har tjänstgjort bland annat som lärare och forskare vid Försvarshögskolan, i olika uppgifter inom det militära underrättelseväsendet samt som Finlands försvarsattaché i Ryssland och Vitryssland. Han har även studerat vid ryska försvarsmaktens generalstabsakademi.

Disputationen äger rum i auditoriet (Itälinnake) i Sandhamnshuset vid Försvarshögskolan. Närmare information om hur du anmäler dig och anländer till disputationen finns på adressen lyyti.in/forsstrom.

Doktorsavhandlingen kan laddas ner från publikationsarkivet Doria senast 10 dagar före disputationen.

Disputandens kontaktuppgifter:

Pentti Forsström
[email protected]
tfn 0503459585

Kokoukset ja seminaarit
´