Disputation om medborgarna som soldater och försvarare av sitt land

Försvarshögskolan 9.9.2019 14.59 | Publicerad på svenska 11.9.2019 kl. 13.54
Pressmeddelande

Pedagogie magister Jarkko Kosonens doktorsavhandling Kansalaiset sotilaina ja maan puolustajina - Asevelvollisten sitoutuminen maanpuolustukseen ja sen eri tehtäviin (Medborgarna som soldater och försvarare av landet - De värnpliktigas engagemang i försvaret och dess olika uppgifter) som hör till forskningsområdet militärsociologi granskas offentligt vid Försvarshögskolan fredagen den 27 september 2019. Disputationen ordnas i Sandhamnshusets auditorium Itälinnake (Sandhamnsvägen 2) klockan 12.00.

Kustos är professor i militärsociologi Teemu Tallberg vid institutionen för ledarskap och militärpedagogik vid Försvarshögskolan. Opponent är docent Kari Laitinen vid Polisyrkeshögskolan.

Syftet med doktorsavhandlingen är att utöka antalet forskningsmetoder som använts för att mäta försvarsviljan. Traditionellt har medborgarnas försvarsvilja mätts genom enkäter, men för att förstå fenomenet behövs även kvalitativ forskning.

Den teoretiska bakgrunden till avhandlingen är grundläggande forskning i försvarsvilja och medborgarskap. Som material för avhandlingen har den enkät som besvaras av de värnpliktiga under pågående tjänstgöring använts samt intervjuer med personer som övergår till civiltjänst från Försvarsmaktens reserv och intervjuer med värnpliktiga som utför civiltjänst. Genom enkäten undersöktes försvars- och stridsviljan hos de värnpliktiga under en stridsövning som efterliknade krigstida förhållanden. Genom intervjuerna utredde man de värnpliktiga medborgarnas förhållande till välfärdsstaten, de medborgerliga rättigheterna och skyldigheterna samt försvaret.

Centralt resultat - modell som beskriver medborgarnas försvarsrelation

Det centrala resultatet av doktorsavhandlingen är begreppet försvarsrelation som har skapats utgående från denna avhandling och den modell som beskriver begreppet. Försvarsrelationen erbjuder, såväl som begrepp som på empirisk nivå, ett nytt sätt att strukturera den mångfasetterade relationen mellan medborgaren och försvaret. Relationen till försvaret består av attityder och kunnande, men också av tillit och eget aktörskap, av rollen inom det övergripande försvaret. Försvarsrelationen bestäms också av de faktorer som medborgaren upplever som hot mot Finlands säkerhet, hur Finland har berett sig på hoten och vilken den egna rollen i samhället är och om personen upplever att det är värt att försvara det egna landet.

Kosonen konstaterar att resultaten bekräftar resultaten av tidigare undersökningar som genomförts vid Försvarsmakten, som visar att de värnpliktiga som slutför beväringstjänsten och de reservister som deltar i repetitionsövningar för reserven har hög försvarsvilja och är engagerade. Värnpliktstiden varar ca 40 år och under den tiden alternerar de värnpliktiga mellan rollerna som civila och militära medborgare. För många medborgare är beväringstjänsten den enda kontakten med värnplikten. Även om värnplikten och försvarets nödvändighet får stöd också bland dem som lämnat reserven och bland civiltjänstpliktiga ifrågasätts tvånget att fullgöra värnplikt och rollen som medborgarsoldat som värnplikten skapar.

Enligt doktorsavhandlingen återspeglas den förändrade uppfattningen om begreppet medborgarskap i medborgarnas försvarsrelation.

Ett medborgarskap som är inriktat på att uppnå personlig nytta kännetecknas av att individualiseringsutvecklingen styr de val som individen gör i fråga om försvaret, på så sätt att han eller hon i första hand utgår från den personliga nyttan. Det globala medborgarskapet bygger för sin del upp relationer som nätverk, som överskrider de nationella gränserna, varvid försvarets intressen i stället för att försvara gränserna för nationalstaten inriktas på globala frågor.

Ur Försvarsmaktens synvinkel är det viktigt att beväringstjänsten utvecklar en positiv relation till försvaret bland de värnpliktiga, konstaterar Kosonen. Under utbildningen samt då man lägger grunden till de värnpliktigas engagemang i de krigstida uppgifterna måste syftet med värnplikten och beväringstjänstens betydelse betonas. Utbildningen ska ge soldater som utbildas för reserven tillräckligt kunnande och en känsla av att klara av sin krigstida uppgift. De färdigheter som beväringstjänsten producerar och försvarets värdegrund har en betydande roll då de värnpliktiga granskar sin egen roll inom försvaret.

Avhandlingen betonar att försvaret av vårt land betyder mer än endast väpnat försvar i samband med värnplikten och Försvarsmakten. Många medborgare vill göra sin andel och delta i försvaret av sitt land också på andra sätt än de sätt som hänför sig till värnplikten. Kosonen ställer här frågan hur staten vid sidan om värnplikten kunde åstadkomma deltagande, engagemang och utnyttjande av alla medborgares kunnande då det gäller att bereda sig på olika säkerhetshot.

Välkommen till doktorsdisputationen

Jarkko Kosonen (f. 1978) utexaminerades som pedagogie magister vid Joensuun Yliopisto 2002. För närvarande arbetar han som chef för forskningsområdet utbildning och simulatorer vid Arméstaben. Hans militära grad är premiärlöjtnant i reserven.

Fritt inträde till doktorsdisputationen på finska. Eftersom disputationen ordnas på ett militärområde ska deltagare anmäla sig senast tisdagen 24.9.2019 på adressen lyyti.in/kosonen2019.

Doktorsavhandlingen kan laddas ner från publikationsarkivet Doria.

Ytterligare uppgifter

Jarkko Kosonen
[email protected]
tfn 044 594 5893

Kokoukset ja seminaarit