Forskningsområden

 

På den här sidan hittar du information om forskningsområdena vid Försvarshögskolan. Den militärvetenskaliga forskningsverksamheten som bedrivs vid Försvarshögskolans tre ämnesinstitutioner kan delas in i åtta forskningsområden. 

•    Operationsteknik och taktik
•    Krigshistoria
•    Ledarskap
•    Militärpedagogik
•    Militärteknik
•    Krigsekonomi
•    Strategi
•    Militärsociologi

•  Mångveteneskaplig approach i säkerhetsmiljöforskningen

Operationsteknik och taktik

Operationsteknik och taktik är ett mångvetenskapligt område inom militärvetenskaperna som undersöker och genererar färdigheter för att planera, genomföra och leda krigshandlingar, strid och operationer. Forskningen inom operationsteknik och taktik strävar både efter att förklara och förstå organisationer, människor, redskap och verksamhetsprinciper samt hur de interagerar i försvarssystemmiljöer. 

Krigshistoria

Forskningen i krigshistoria genererar tänkande som stödjer utvecklingen av taktik, operationsteknik och ledarskap.  Krigshistoria strukturerar krigskonstens historia med historievetenskapens metoder.  Tyngdpunktsområdena i den krigshistoriska forskningen vid Försvarshögskolan utgörs av  krigskonsthistoriens utveckling, utvecklingen i krigskonsten efter andra världskriget samt Finlands krigshistoria. 
 

Ledarskap

Tyngdpunkten i forskningen om ledarskap ligger på strategiskt ledarskap i olika verksamhetsmiljöer inom försvarsförvaltningen. Med både teoretisk och empirisk granskning analyseras ledarskapsmiljön inom försvarsförvaltningen och hur den förändras. 

Militärpedagogik

Det viktigaste forskningsobjektet inom den människovetenskapliga militärpedagogiken utgörs av människans funktionsförmåga och hur den kan främjas ur ett säkerhets-, krishanterings-, och krigföringsperspektiv. Den centrala teoretiska grunden i militärpedagogiken utgörs av pedagogiken och idrottsvetenskaperna men också kunskap och forskningsmetoder inom många andra discipliner såsom sociologi och psykologi utnyttjas.  

Militärteknik

Inom militärtekniken utnyttjas resultat från de tekniska och matematisk-naturvetenskapliga disciplinerna för att förstå strukturen, funktionen, påverkan och prestationsförmågan hos tekniska fenomen, anordningar och system på stridsfältet.  Resultat inom det militärtekniska forskningsområdet tillämpas bland annat för att trygga samhällets livsviktiga funktioner samt för att bygga upp Försvarsmaktens prestationsförmågor.  

 

Krigsekonomi

Forskningen i krigsekonomi koncentrerar sig på Försvarsmaktens andra huvudprocess det vill säga på sakkomplex kring planering och uppbyggnad av prestationsförmåga samt stödjande metoder såsom kravhantering.  Därtill utgör forskning om militär försörjningsberedskap och om den samhälleliga produktionsrelaterade och teknologiska beredskapen som stödjer denna en del av krigsekonomin.  

Strategi

Strategi är ett vetenskapsområde och en riktlinje för verksamhet som granskar hur en stat eller en gemenskap av stater uppnår säkerhetsmålsättningar. Ett speciellt delområde i strategiforskningen som bedrivs vid Försvarshögskolan utgörs av militärstrategi det vill säga det sätt som väpnade styrkor används för att uppnå mål som den politiska ledningen i en stat eller allians fastställt.  Forskningen i strategi genererar uppskattningar, analyser och prognoser som tjänar utvecklingen av Försvarsmakten på lång sikt samt det säkerhetspolitiska beslutsfattandet i Finland. 

Militärsociologi

Inom militärsociologin undersöks väpnade styrkor som relationer mellan individer och grupper på organisationsnivå samt de väpnade styrkorna som en del av samhället. I militärsociologin utnyttjas och tillämpas resultat, teori och metodologi inom den samhälls- och beteendevetenskapliga forskningen. Interaktion, sociala relationer och social verksamhet samt strukturer och dynamik i dem utgör perspektiv som anläggs på de militärvetenskapliga forskningsobjekten.  

Mångvetenskaplig approach i säkerhetsmiljöforskningen

Förutom inom de ovannämnda områdena bedrivs forskning också inom bl.a. militärmedicin och logistik. Man bör också undvika att dra skarpa gränser mellan de olika forskningsområdena eftersom många problem som gäller dagens säkerhetsmiljö kräver att flera än en ståndpunkt beaktas.