Kandidat

Det grundläggande syftet med studierna är att producera högutbildade officerare som försvarsmaktens och gränsbevakningsväsendets huvuduppgifter förutsätter och som på ett övergripande sätt kan förena teoretiska kunskaper och praktik.

De officerare som utexamineras har förutsättningar för vetenskapligt tänkande och magisterstudier i militärvetenskaper. Utbildningen producerar en yrkesmässigt kompetent och handlingskraftig officerskår, som har de särskilda färdigheter som krävs i uppgifter inom försvarsgrenarna och olika ansvarsområden. De kunskaper, färdigheter och attityder som kompetensområdet inom studierna kräver utvecklas målmedvetet under hela studietiden och alla skeden av studierna.

Kompetensområdena inom studierna är:

  • Ledarskap: "Vilja och förmåga att leda och ta ansvar "
  • Krigskonst: "Vilja och förmåga att vinna en strid "
  • Handlingskraft: "Vilja och förmåga att utvecklas "
  • Utbildarfärdighet: "Vilja och förmåga att lära sig och undervisa"
  • Forskaridentitet: "Vilja och förmåga att förstå"

En studerande som avlägger kandidatexamen i militärvetenskaper tjänstgör i kadetts militärgrad. En kandidat i militärvetenskaper som utexamineras för tjänstgöring inom försvarsmakten utnämns till tidsbunden yngre officerstjänst och befordras till löjtnant.

Examensstruktur

Kandidatexamen i militärvetenskaper (lägre högskoleexamen) omfattar 180 studiepoäng. Därtill avlägger studeranden de militärvetenskapliga studier som krävs för officerstjänst och som omfattar sammanlagt 30 studiepoäng. Alla studier (210 sp) avläggs inom tre år. MIK-examen bildar en kompetenshelhet där vetenskaplig kompetens och yrkeskompetens förenas med officersfostran. Studierna består av tre helheter:

• Gemensamma studier som ingår i examen (80 sp)

De gemensamma studierna i examen är studier som arrangeras gemensamt för alla studerande och genom vilka en gemensam kompetensgrund för officerare skapas. För arrangemanget av de gemensamma studierna svarar Försvarshögskolan (FHS).

• Studier enligt utbildningsprogram (minst 40 sp)

Studierna enligt utbildningsprogram motsvarar i synnerhet behovet av kunnande inom försvarsgrenarna. Studierna enligt utbildningsprogram varierar i omfattning enligt utbildningsprogram och för arrangemanget svarar förutom FHS även Markstridsskolan (MARKSSK), Sjökrigsskolan (SJÖKSK) och Luftkrigsskolan (LUFTKSK).

• Studier enligt studieinriktning (högst 90 sp)

Studierna enligt studieinriktning motsvarar i synnerhet behovet av kunnande inom vapenslaget. Studierna enligt studieinriktning varierar enligt studieinriktning och för arrangemanget av studierna svarar försvarsgrens-, vapenslags- och ansvarsområdesskolorna (inklusive Försvarsmaktens logistikverks Logistikskola och Gränsbevakningsväsendets Gräns- och sjöbevakningsskola).

Utbildningsprogram och studieinriktningar

Det finns fyra utbildningsprogram som omfattar sammanlagt 19 studieinriktningar:

Arméns utbildningsprogram (11 studierinriktningar):

  • Jägar- och pansarvärnsinriktningen
  • Granatkastarinriktningen
  • Pansarinriktningen
  • Spaningsinriktningen
  • Inriktningen för elektronisk krigföring
  • Fältartilleririktningen
  • Luftvärnsinriktningen
  • Pionjärinriktningen
  • Arméns ledningssysteminriktning
  • Logistikinriktningen
  • Gränsbevakningsinriktningen

Marinens utbildningsprogram (4 studierinriktningar):

  • Sjöfartsinriktningen
  • Kustförbandsinriktningen
  • Marinens ledningssysteminriktning
  • Sjöbevakningsinriktningen

Flygvapnets utbildningsprogram (2 studieinriktningar):

  • Flygtekniska inriktningen
  • Flygvapnets ledningssysteminriktning
  • Flygvapnets ledningscentralriktning

Utbildningsprogrammet för flygofficerare (2 studieinriktningar):

  • Flygvapnets pilotinriktning
  • Arméns helikopterpilotinriktning

Ansökan

upseeriksi.fi

Urvalsguide 2019