Det grundläggande syftet med kandidatexamen i militärvetenskaper är att producera högskoleutbildade officerare för Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet i enlighet med deras huvuduppgifter och
som har förmåga att mångsidigt kombinera teori och praktik.
Utexaminerade kandidater i militärvetenskaper har färdigheter för vetenskapligt tänkande och magister-studier i militärvetenskaper. Utbildningen producerar en yrkesmässigt kompetent och dynamisk offi-cerskår, som har den specialkompetens som behövs i uppgifter vid försvarsgrenarna och inom ansvars-områdena. Kunskaper, färdigheter och attityder utvecklas långsiktigt under hela studiegången och i alla studiefaser.
Kunskapsområdena inom studierna är:
• Ledarskap: ”Vilja och förmåga att ta ansvar”
• Krigskonst: ”Vilja och förmåga att vinna en strid”
• Funktionsförmåga: ”Vilja och förmåga att utvecklas”
• Utbildning: ”Vilja och förmåga att lära sig och undervisa”
• Forskaridentitet: ””Vilja och förmåga att förstå”
Studerande som avlägger kandidatexamen i militärvetenskaper tjänstgör med kadetts militärgrad. En kandidat i militärvetenskaper som utexamineras för tjänstgöring inom Försvarsmakten utnämns till tids-bunden yngre officerstjänst och befordras till löjtnant.
Examensstruktur
Kandidatexamen i militärvetenskaper (lägre högskoleexamen) omfattar 180 studiepoäng. Därtill avlägger studerande militärrykesstudier som krävs för officerstjänst som omfattar 30 studiepoäng. Alla studier (210 sp) avläggs inom tre år.
Studierna fördelar sig på tre helheter:
• Gemensamma examensstudier (80 op)
De examensgemensamma studierna utgörs av studier för alla studerande som skapar en gemensam kompetensgrund för officerare. För genomförandet av de gemensamma studierna ansvarar Försvarshög-skolan.
• Studier enligt utbildningsprogram (minst 40 sp)
Studierna enligt utbildningsprogram svarar särskilt på kunskapsbehoven hos försvarsgrenarna. Studierna enligt utbildningsprogram varierar i omfattning efter utbildningsprogram och för genomförandet ansvarar förutom Försvarshögskolan även Markstridsskolan, Sjökrigsskolan och Luftkrigsskolan.
• Studier enligt studieinriktning (högst 90 sp)
Studierna enligt studieinriktning svarar särskilt på kunskapsbehoven hos vapenslagen. Studierna enligt studieinriktning varierar enligt studieinriktning och för genomförandet av studierna svarar försvarsgrens-, vapenslags- och ansvarsområdesskolorna (inklusive Logistikskolan vid Försvarsmaktens logistikverk och Gränsbevakningsväsendets Gräns- och sjöbevakningsskola).
Läs mer i studieguiden
Utbildningsprogram och studieinriktningar
I kandidatstudierna i militärvetenskaper finns fyra utbildningsprogram med tillsammans 19 studieinrikt-ningar.
Arméns utbildningsprogram:
• Jägar- och pansarvärnsinriktningen
• Granatkastarinriktningen
• Pansarinriktningen
• Spaningsinriktningen
• Inriktningen för elektronisk krigföring
• Fältartilleriinriktningen
• Luftvärnsinriktningen
• Pionjärinriktningen
• Arméns ledningssysteminriktning
• Logistikinriktningen
• Gränsbevakningsinriktningen
Marinens utbildningsprogram:
• Sjöfartsinriktningen
• Kustförbandsinriktningen
• Sjöbevakningsinriktningen (differentieras från sjöfartsinriktningen)
Flygvapnets utbildningsprogram:
• Flygtekniska inriktningen
• Flygvapnets ledningssysteminriktning
• Flygvapnets ledningscentralinriktning
Utbildningsprogrammet för flygofficerare
• Flygvapnets studieinriktning för piloter
• Arméns helikopterpilotinriktning
Det grundläggande syftet med magisterexamen i militärvetenskaper är att utbilda officerare för För-svarsmakten och Gränsbevakningsväsendet som har de kunskaper och färdigheter som behövs i uppgif-ter på mellanledningsnivå. Det gemensamma målet för MIM-examen och de militäryrkesstudier som av-läggs jämsides med den är att skapa förutsättningar för studeranden att verka i kommendör- och befäls-uppgifter under undantagsförhållanden och i chef- och befälsuppgifter vid grundenhet under normala förhållanden i internationella uppgifter.
Examensstruktur
Magisterexamen i militärvetenskaper (MIM) är en högre militärvetenskaplig högskoleexamen som omfattar 120 studiepoäng. Förutom examensstudierna avläggs också militäryrkesstudier som omfattar tillsam-mans 13 sp (exkl. Utbildningsprogrammet för myndighetssamarbete). Examen baserar sig på utbildnings-program och inbegriper Arméns, Marinens, Flygvapnets, Gränsbevakningsväsendet, flygofficerarnas utbildningsprogram (SMOHJ) samt Utbildningsprogrammet för myndighetssamarbete (SMVIR).
På utbildningsprogrammet för officerare avläggs studierna på två år efter kandidatexamen i militärveten-skaper och efter en fem år lång arbetslivsperiod. På utbildningsprogrammet för flygofficerare inleds stu-dierna direkt efter utexaminering som kandidat och de avläggs under sju år vid sidan om flygtjänsten. Examen avläggs med en tidtabell som fastställts av Huvudstaben och Gränsbevakningsväsendet.
De militärvetenskapliga studierna i magisterexamen i militärvetenskaper består av gemensamma studier i magisterprogrammet och fördjupade studier.
• Med de gemensamma studierna tillägnar sig den studerande den centrala militärvetenskapliga kunskapsgrunden. De valfria studenterna som ökar expertfärdigheterna riktar den studerande enligt sina egna behov, intressen eller betoningar. Språk- och kommunikationsstudier utgör en del av de allmänna studierna och målet är att stärka det språkliga kunnandet hos studerande. Som en del av studierna i främmande språk avlägger huvuddelen av studerandena språkexamen STANAG 6001 i engelska.
• De fördjupade studierna utgörs av militärvetenskapliga studier med vilka den studerande omfat-tar det mest centrala kunnandet inom utbildningsprogrammet. Studierna är obligatoriska för alla och de differentieras enligt utbildningsprogram. Avhandling pro gradu och forskningsmetodstudi-erna ingår i de fördjupade studierna. Forskningsstudierna differentieras över ämnesinstitutioner-na enligt forskningsområdet och ämnet för pro gradu-avhandlingen bestämmer den handledande ämnesinstitutionen. I de fördjupade studierna på utbildningsprogrammet för myndighetssamar-bete (SMVIR) ingår också praktik som fördjupar sakkunskapen.
Läs mer i studieguiden
Läroplanen för magisterexamen i militärvetenskaper uppdateras som bäst och den nya läroplanen trä-der i kraft 1.8.2025.
____
Även en civil studerande utanför Försvarsmakten kan godkännas för att avlägga studier för magisterexamen i militärvetenskaper. Personer som avlagt en lämplig yrkeshögskoleexamen eller lägre högskoleexamen kan söka sig till studierna på utbildningsprogrammet för myndighetssamarbete.
Utbildningsprogrammets syfte är att generera militärvetenskaplig förståelse samt främja den övergripande säkerheten och samarbetet inom detta område. Målet är att utbilda sakkunniga inom nationell säkerhet för behov inom den övergripande säkerheten och myndighetssamarbetet. Utöver examen avläggs inte militäryrkesstudier och examen leder inte till officerstjänst eller tjänst vid Försvarsmakten. Examen avläggs på två år.
Om den studerande som antagits för att avlägga magisterexamen i militärvetenskaper har avlagt en lägre högskoleexamen någon annanstans än vid Försvarshögskolan kan hen förutsättas avlägga kompletterande studier för att uppnå de färdigheter som utbildningen kräver. (Lag om Försvarshögskolan 30.12.2008/1121 15 §). De kompletterande studierna avläggs under det orienterande året som är året som föregår den egentliga studietiden.
Studierna bedrivs i huvudsak på heltid så att studier vid sidan om arbete i regel inte är möjligt. I studie-guiden framgår mer precist vilka studier som avläggs under respektive veckor. Vid behov kan du fråga närmare om tidtabellen för avläggande av studierna.
Utgångspunkten för en doktorsexamen i militärvetenskaper är att bedriva forskning och vetenskap och generera ny forskningsbaserad kunskap till stöd för undervisning och beslutsfattande och för utveckling av militärvetenskaperna.
Doktorsexamen i militärvetenskaper riktas i första hand till personer som avlagt magisterexamen i mili-tärvetenskaper eller generalstabsofficersexamen. Av särskilda skäl kan en person med lämplig högre hög-skoleexamen som avlagts vid Försvarshögskolan eller någon annan högskola godkännas som examens-studerande.
Doktorsexamen i militärvetenskaper kan avläggas inom följande discipliner:
• ledarskap
• operaationsteknik och taktik
• krigshistoria
• militärpedagogik
• militärsociologi
• militärteknik
• krigsekonomi
• strategi
Examen kan också av välgrundad anledning avläggas inom någon annan disciplin som särskilt fastställs.
Examensstruktur
Doktorsexamen i militärvetenskaper är en militärvetenskaplig påbyggnadsexamen. Doktorsexamen i mili-tärvetenskaper omfattar 50 sp.
Examen utgörs av tre delhelheter:
• Gemensamma studier (minst 10 sp)
• Studier inom den egna disciplinen (minst 40 sp)
• Doktorsavhandling
Ifall den studerandes tidigare examen är avlagd inom ett annat än ett militärvetenskapligt område kan en antagen studerande beordras avlägga kompletterande studier (s.k. brostudier) som omfattar högst 15 studiepoäng. De kompletterande studierna ingår inte i doktorsexamen i militärvetenskaper.
Studerande som inlett sina studier innan den i juni 2019 införda läroplanen som omfattar 50 studiepoäng kan om de så önskar avlägga sina studier för doktorsexamen i militärvetenskaper i enlighet med läropla-nen på 70 studiepoäng som godkändes i december 2015 fram till slutet av 2023.
Kandidatexamen i militärvetenskaper är en lägre högskoleexamen (EQF 6), magisterexamen i militärvetenskaper en högre högskoleexamen (EQF 7) och doktorsexamen i militärvetenskaper en påbyggnadsex-amen (EQF 8). Generalstabsofficersexamen (inleddes 1994) är också en påbyggnadsexamen (EQF 8).
Utbildningssystemet för officerare har förändrats många gånger under årens lopp jämsides med det nationella utbildningssystemet. Jämförbarheten med tidigare avlagda officersexaminen kan ge upphov till frågor. Nedan beskrivs de centralaste uppgifterna som gäller jämförbarheten.
Grundexamina:
• Officersexamina som avlagts före år 1995 (77KADK/60MEK och tidigare) är av olika slag och olika omfattning. Dessa examina utgör dåtida lägre högskoleexamina. Då de avlades innebar en kandidatexamen generellt en högre högskoleexamen och längden, det aka-demiska inslaget eller omfattningen av avhandlingen i officersutbildningen motsvarade inte en sådan examen.
Förordning om högskolornas examenssystem 203/1994 (Denna förordning trädde i kraft 1.4.1994)
• Från och med år 1991 (KADK78/MEK61) förlängdes kursen att omfatta fyra år och fick samtidigt högre högskolenivå. Den första kursen med denna form utexaminerades år 1995.
• Förordning om ändring av förordningen om militära undervisningsanstalter och examina som avlägges vid dem (908/1991)
• Förordning om Försvarshögskolan (668/1992)
• Från och med 2001 KADK88/MEK71 förändrades officerarnas grundutbildning igen. Denna gång delades utbildningen in i tre faser. Först avlades grundstudierna under ett år varefter en del övergick till truppförbandstjänst som fänrikar (s.k. visstidsanställda reservofficerare MARUT). En del fortsatte sina studier i 1,5 år och utexaminerades som löjtnanter med avlagd kandidatexamen i militärvetenskaper (MIK). Den återstående delen av kursen fortsatte ytterligare i 1,5 år med sina studier och utexaminerades som premiärlöjtnanter till magister i militärvetenskaper. För de sistnämnda var studietiden alltså fyra år.
• Förordning om Försvarshögskolan (668/1992)
• Statsrådets förordning om ändring av förordningen om försvarshögskolan (612/2001 12§)
• Från och med år 2006 (KADK93/MEK76) har officersutbildningen utgjorts av den nuva-rande examensformen med två cykler (i enlighet med den s.k. Bologna-modellen). I det här systemet avläggs först kandidatexamen i militärvetenskaper (lägre högskoleexamen) och i ett senare skede magisterexamen i militärvetenskaper (högre högskoleexamen).
• Förordning om Försvarshögskolan (668/1992)
• Statsrådets förordning om ändring av förordningen om försvarshögskolan (735/2006)
Från och med år 2009:
• Lag om Försvarshögskolan (1121/2008)
• Statsrådets förordning om Försvarshögskolan (1124/2008)
Påbyggnadsexamina:
• Påbyggnadsexaminen vid Försvarshögskolan är generalstabsofficersexamen och dok-torsexamen i militärvetenskaper.
• Förordning om Försvarshögskolan (668/1992)
• Statsrådets förordning om ändring av förordningen om försvarshögskolan (612/2001)
• Lag om Försvarshögskolan (1121/2008)
• Generalstabsofficersexamina som avlagts enligt tidigare gällande bestämmelser motsva-rar minst högre högskoleexamennivå.
• Förordning om ändring av förordningen om militära undervisningsanstalter och examina som avlägges vid dem (1320/1989)
• Förordning om Försvarshögskolan (668/1992)
• Förordning om högskolornas examenssystem (203/1994)
• Förordning om högskolornas examenssystem (464/1998)
Generalstabsofficersexamen är en påbyggnadsexamen för officerare. Grundsyftet med examen är att utbilda generalstabsofficerare för Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet som har de erforderliga kunskaperna och färdigheterna samt de forskarfärdigheter som behövs för de högsta officersuppgifterna under normala förhållanden och undantagsförhållanden.
Generalstabsofficersexamen är riktad till dem som avlagt magisterexamen i militärvetenskaper. Av särskilda skäl kan en sökande som har avlagt någon annan högre högskoleexamen, och som i övrigt konsta-teras ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna godkännas för att avlägga examen.
Studierna för generalstabsofficersexamen avläggs på generalstabsofficerskursen, som pågår i cirka två år. Studierna genomförs som gemensamma studier för alla och som linjevis differentierade studier (armé-, marin- och luftstridslinjen samt gränsbevakningslinjen).
Examensstruktur
Generalstabsofficersexamen omfattar minst 140 sp. Examensstrukturen som kunskapshelheter är följande:
• Allmänna studier 5 sp
• Strategisk säkerhetsmiljö 25 sp
• Ledarskap och kommendörskap 31 sp
• Operationsteknik 60 sp
• Tillämpning av vetenskaplig praxis 35 sp
Läs mer i studieguiden
Att utveckla sitt kunnande är nödvändigt för att man ska kunna utveckla sina kunskaper och arbetslivsfär-digheter. Kunskapsutvecklingen innebär i praktiken ofta fortbildning. Med hjälp av utbildningen upprätt-håller du din sakkunskap och kan gå framåt i din karriär, du behåller motivationen och får omväxling i arbetsvardagen.
Försvarshögskolan ordnar fortbildning i samarbete med Huvudstaben och de andra militära läroinrätt-ningarna. Vårt specialområde är fortbildning på universitetsnivå där också tjänstekarriärskurser för offi-cerare ingår. Vi producerar också många nätkurser för självstudier. I vår utbildning kan personal vid För-svarsmakten, Gränsbevakningsväsendet och Försvarsministeriet samt representanter för olika intressent-grupper delta.
Vårt utbud av fortbildning finns i Försvarsmaktens fortbildningskalender som årligen publiceras på För-svarsmaktens intranät, Torni-portalen.
Försvarsmakten är med i ett avtal om riksomfattande flexibel studierätt (JOO) som ger studerande som studerar för grund- eller påbyggnadsexamen möjlighet att inkludera studier vid andra finländska universi-tet i sin examen.
Flexibel studierätt gäller examensstuderande vid universitet som har gjort närvaroanmälan vid sitt hemuniversitet. Enligt avtalet kan de studier som avläggs vara enskilda studieperioder eller biämneshel-heter.
Rätten att avlägga studier som inkluderas i examen vid ett annat finländskt universitet beviljas för viss tid. Studierätten börjar då det universitet där man vill avlägga studier har beviljat studierätt till JOO-studier som det egna universitetet förordat. Studierätt beviljas för ett läsår åt gången.
Den flexibla studierätten vid Försvarshögskolan upphör automatiskt om studeranden blir färdig med sin examen vid sitt hemuniversitet eller om studeranden inte blivit färdig med sina studier inom utsatt tid.
Utbudet av JOO-studier för läsåret 2025 finns här.
