HYTE-projektet ökar kunskapen om våldsamma mediehändelser

Forskningsprojektet Terroristinen väkivalta globaalina mediatapahtumana − kohti uutta tutkimusmallia tutkimushankkeessa (HYTE) finansieras av Finlands Akademi och undersöker hur terroristiskt våld syns i medierna och hur terroranslag, d.v.s. terroristiska mediehändelser, får publicitet. Forskningsgruppen undersöker terroristiska mediehändelser i dagens mångfacetterade, d.v.s. hybrida, medielandskap.

Dagens mångsidiga medier fastställer terrorismens synlighet och effekt

Utöver Försvarshögskolan deltar forskningscentret för journalism, kommunikation och medier, COMET, vid Tammerfors universitet och ämnet medier och kommunikation vid Statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet i det fyraåriga (2017-2021) forskningsprojektet. HYTE-projektet följer med medialiseringen med hjälp av mångsidigt material och en av forskningsprojektets målsättningar är att ta fram en metodologi som kan användas för att undersöka och förstå terrorattentat som sprider sig i det hybrida medielandskapet. Forskningsprojektets målsättning är att öka kunskapen om effekten av medialiseringen av våldsamma mediehändelser och i synnerhet av terrordåd.

Forskardoktor Noora Kotilainen, som är forskare vid Försvarshögskolans delprojekt inom HYTE, förklarar att medierna är ett viktigt redskap för dagens terrorister. Dagens mångsidiga medier spelar en betydande roll för terrorismens funktionslogik i och med att medierna i hög grad fastställer terrorismens synlighet och därmed även dess effekt. Det är alltså skäl att fundera över och undersöka hur terrorns och det terroristiska våldets medielogik fungerar.

− Idag finns terror egentligen inte utan medier, d.v.s. medierna är terroristernas primära redskap för att sprida sitt budskap och terroristerna utnyttjar medierna effektivt. Karikerat kunde man till och med säga att utan synlighet i medierna skulle terrordåden ofta vara till och med onödiga. Om vi alltså lyckas förstå terroristernas medielogik, kan vi kanske även minska terrordådens synlighet i medierna och därmed kanske även minska på våldet, berättar Kotilainen.

Försvarshögskolans delprojekt undersöker hur terrorister utnyttjar medierna

Noora Kotilainen konstaterar att man nuförtiden försöker inkludera många olika samhälleliga aktörer och olika infallsvinklar i akademiska projekt.

− Målsättningen med projektet är att producera ny information om mediernas funktionslogik och att förmedla resultaten så att de är fritt tillgängliga, förklarar Kotilainen.

Att rapportera och informera om våld är centralt för försvarsmakter och försvarsmakten är expert inom området. Målsättningen med projektet är att lyfta fram centrala teman som man inom militära vetenskaper har forskat i under den senaste tiden, såsom strategisk kommunikation och vad begreppet beväpning innebär. Den militärvetenskapliga infallsvinkeln i HYTE-projektet är enligt Kotilainen tydlig.

− Det är viktigt att förstå hur terrorister kommunicerar och utnyttjar medier som plattform för och förstärkare av terroristisk propaganda. Projektet ger försvarsmakten konkret information om hur man bör förstå mediernas makt och bilda begreppet våldsamma mediehändelser. Detta är viktigt även ur säkerhetssynvinkel, förklarar Kotilainen Försvarshögskolans intressen i projektet.

Terrordådet i Nya Zeeland HYTE-projektets huvudhändelse

Terrordådet i Christchurch, Nya Zeeland, i mars 2019 valdes till forskningsprojektets centrala forskningsobjekt. Kotilainen berättar att forskningsgruppen "övade" på att samla information och följa med en händelse, genom att följa med nyhetsförmedlingen och mediernas roll i samband med terrordådet i Strasbourg i Frankrike i december 2018.

Kotilainen förklarar att terrordådet i Nya Zeeland valdes till forskningsprojektets huvudhändelse eftersom det tydliggör medielogiken vid våldsamma attentat på många olika sätt. HYTE-projektets forskare fördjupar sig bland annat i hur gärningsmannens livesändning spreds och blockerades på nätet, hur traditionella medier rapporterade om händelsen, hur Nya Zeelands statsminister försökte kontrollera spridningen av gärningsmannens namn, samt hur människor visade känslor på nätet. Kotilainen konstaterar att terrordådet i Nya Zeeland påvisar hur mångsidigt och komplext det hybrida medielandskapet är.

Forskningsmaterialet omfattar över en miljon Twittermeddelanden och därutöver undersöks det traditionella medielandskapet, de största mediernas rapportering och kanaler på sociala medier. Vidare har forskaren Niina Uusitalo på YLE samlat etnografisk information om uppkomsten av nyheter som behandlar terrordåd. Själv koncentrerar sig Kotilainen främst på användningen av visuellt material och analyserar vilka föreställningar de skapar. Den andra forskaren som vid Försvarshögskolan deltar i projektet, professor Aki-Mauri Huhtinen som leder delprojektet, tillämpar vid sidan av strategisk kommunikation även nätverks- och rhizomteori i forskningen.

En internationell bok och flera vetenskapliga artiklar är under arbete

I det här skedet av forskningsprojektet är en internationell bok, där fokus ligger på metodik, materialinsamling och uppföljning av våldsamma mediehändelsers logik och uppbyggnad, under arbete. Vidare berättar Kotilainen att man också arbetar med ett specialnummer för en vetenskaplig tidskrift. Temat för numret är å ena sidan att undersöka hurdant våld som får uppmärksamhet i medier och å andra sidan när och på vilka grunder våld förblir osynligt. Kotilainen jobbar för tillfället också med vetenskapliga artiklar inom ramen för forskningsprojektet, och fördjupar sig där bland annat i brutala bilder och användningen av dem som ett redskap för terrorism samt logiken i hur våldsamma mediehändelser byggs upp med avseende på könsrelaterat våld. På kommande är också ett seminarium beträffande begreppet hybrid, där begreppets betydelse behandlas i olika kontexter, t.ex. i medier, informationspåverkan, krig och terrorism.